Jazzskägget: En studie av genusrelaterade normer och praktiker inom jazz

Intressant när man byter ut jazz mot jul och andra termer mot motsvarande jultermer.

"Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga musiker verksamma inom jazz och improvisationsmusik upplever jazzens normer och praktiker samt hur de förhåller sig till dessa. Det empiriska materialet utgörs av åtta djupintervjuer utförda av författaren. Intervjupersonerna är professionella musiker verksamma inom den svenska jazzscenen, tillika kvinnor. Utöver det har författaren vid fyra tillfällen gjort observationer av offentliga jazz- och improvisationsjam för att studera rådande jamkultur. Utifrån kulturanalytiska verktyg har materialet tematiserats och därefter analyserats. I analysen tillämpas teorier som är hämtade ur bl.a. genusvetenskap, musikvetenskap, queerteori och sociologi.

Resultatet visar att intervjupersonerna tenderar att bli uppmärksammade i termer av kön och inte enbart som musiker vilket skapar en känsla av att delta under särskilda premisser. Att bli särskild avseende kön har förmågan att skapa irritation då den egna positioneringen inte överensstämmer med den tilldelade vilket utgör ett tröttsamt moment som de måste förhålla sig till. Vidare framkommer att alla intervjupersoner har erfarenheter av negativ särbehandling avseende kön som bl.a. visar sig i en förgivettagen skepsis mot deras spelkapacitet. Det tenderar att föda krav hos intervjupersonerna att behöva prestera extra bra för att överbevisa fördomarna vilket riskerar att utgöra ett stressmoment. Det är även vanligt förekommande att de intervjuade förväntas ha svaret på varför kvinnliga instrumentalister är underrepresenterade inom jazz. Det insinuerar att svaret på ojämlikheten skulle finnas hos kvinnorna själva, vilket lämnar normen manliga musiker och jazzrummens rådande praktiker obestridda. Dessa fenomen kan betraktas som bromsande mekanismer eftersom de ifrågasätter individens givna hemmahörande i rummet och i utövandet, vilket gör att framfarten inte sker friktionsfritt utan ständigt måste förhandlas."  - Jonna Hylén

diva2:781867