Så här undviker du bråk om sommarstugan

"

”Skriv ett testamente” är ett klassiskt privatekonomiskt råd som många aldrig tar tag i. Vi tror ju att vi är odödliga men ingen vet hur länge man får leva. Man reagerar också olika på en närståendes dödsfall. Tyvärr kan ett bråk om faster Esters gula vas göra att syskon blir ovänner för livet. Så här strax efter semestern och kanske just hemkommen från sommarstugan, som hela familjen sätter högt, kanske man reflekterar över hur och om man vill att barnen ska ha möjlighet att disponera den även i framtiden. Några kanske delar sommarhus med andra släktingar, eller har delat, och har i färskt minne att det inte alltid är så enkelt, varför det kan vara ett bra tillfälle att fundera över vilka möjligheter som finns (men varje situation är unik och det är många känslor inblandade i sommarstugor):

Foto Sparrebellen

Här några modeller som alla har sina utmaningar:

1. Dela sommarstugan lika mellan syskonen  Det blir ju effekten om man inte sätter upp några regler för hur arvet skall delas och det kan fungera bra - eller inte så bra - under många år bland syskon. Men på sikt kan det skapa osämja när nya respektive kommer in som kanske har idéer om hur fastigheten skall skötas. Olika ekonomiska förutsättningar ger också olika möjligheter att renovera huset. Ständiga bråk om underhållskostnader kan bli effekten vilket efter hand kan resultera i minskat användande av fastigheten. Det finns exempel där den stora grosshandlarvillan i skärgården fortfarande har utedass då det ägs av fem syskon med olika förutsättningar. En är mångmiljonär, två är normalinkomsttagare och två saknar ekonomiska tillgångar. För att underlätta för framtida ägarförändringar bör föräldrarna därför sätta upp regler för hur man skulle kunna lösa ut varandra till exempel till 100 %, till 70 % eller till 50 % av marknadsvärdet. Notera att ju fler syskon det finns desto svårare blir det att lösa ut de andra vilket kan innebära att den gamla släktgården till slut säljs på öppna marknaden. Det kan också vara en bra idé att löpande sätta av till ett gemensamt konto/fond för underhåll och specificera hur delägarna löpande skall bidra till huset. Men ibland kanske det är bäst att sälja huset om man inte kan komma överrens.

2. Fler hus på tomten Om man har en stor fastighet kan man kanske, om man har ekonomisk möjlighet, bygga till så att syskon och föräldrar får sina egna hus på tomten eller del i fastigheten. Då kan ju hela familjen samlas och umgås. Men det är i så fall viktigt att varje syskon får disponera sitt eget hus eller del. Tyvärr finns det exempel på att stora fastigheter står tomma då barnen inte känner sig välkomna då de måste släpa med sig egna prylar för hela semestern när föräldrar inte släpper taget om att få bestämma. En möjlighet att komma runt detta problem skulle kunna vara att bilda en bostadsrättsförening med exempelvis fyra andelar (om det handlar om tre syskon) där varje syskon och föräldrarna får specifika delar och där det också sätts regler för hur fastigheten och gemensamma kostnader skall delas.  En annan möjlighet är att bilda en stiftelse där man i stiftelseurkunden specificerar vilka och hur släktingar får utnyttja fastigheten. Men då blir det inget kapital till de efterlevande.

3. Äldsta barnet ärver På detta sätt har stora slott kunnat bevaras i släkter under många generationer. Det går också att tillämpa på sommarstugan med då är det viktigt att övriga syskon kompenseras och att man förklarar varför man gör på detta sätt.

Ovanstående modeller kan vara bra att fundera över och kanske diskutera med barnen innan man får en tegelsten i huvudet eller blir gaggig. Tänk så många syskonkonflikter som skulle kunna undvikas om man tog tag i dessa frågeställningar medan man lever och kan förklara varför man gör på det sätt man bestämt. Att sticka huvudet i sanden och tro att syskonen själva ska hitta en lösning kan skapa stora problem. Per H Börjesson VD, Investment AB Spiltan"